hundratioprocentig

Idag måste jag verkligen tacka Robin i min klass för den insats han gjorde idag, kanske inte världens snällaste kommentarer, men dom gjorde gott.

När jag som bäst satt och åt en kanelbulle och en chokladboll kläcker han ur sig " - Var det inte du som skulle gå ner i vikt och få 23000kr."
Jävlar vilken panik jag fick, seriöst var det väldigt läskigt.
Direkt smsar jag pojkvännen och mamma som ett rop på hjälp, för så kritiskt känns det just nu.
Jag MÅSTE gå ner i vikt.

Efter att ha smällt i mig skit och sedan pratat med Andreas blev allt mycket bättre.
Nu har jag bara ätit Chili con carne (som för övrigt satt fart på min mage rejält) till middag och druckit en kopp kaffe hemma hos Micke, jag tyckte t.om hans kladdkaka såg väldigt äcklig ut, den tilltalade inte mig någonstans.
And thank GOD for that!

Pratade även lite snabbt med mamma för att kolla med henne om jag fortfarande får pengarna, såklart var hon tvungen att prata med sin man först och kolla med mig lite hur jag ska göra osv. Men men, det är mycket som handlar om pengar just nu. Och vad skulle jag göra för 23000kr? Spara till lägenhet? Tatuera mig för? Gymkort på SATS kanske? Nya kläder är ju ett måste med tanke på att det är några kilon som ska bort och ingen av mina byxor lär passa. Jag håller tummarna för att jag klarar det här nu! JAG VILL VERKLIGEN NU!
Jag mår dåligt av att tänka på vad för skit jag har smällt i mig under dom senaste dagarna, månaderna, åren sen jag vägde 60kg. Fan, jag saknar att väga så lite. Uppskattning till max av alla, iofs inte den bästa kanske, nu får jag uppskattning för den jag är istället. Men ett par kilo lättare kommer allt bli så mycket härligare och förhoppningsvis kommer mina bristningar bli bättre och jag vågar visa mig på stranden igen.. Inte för att jag är speciellt mycket till strandmänniska this days, men det skulle vara schysst att få lite färg i sommar.

Jag ska försöka börja gå fram och tillbaka till skolan så många dagar i veckan som möjligt, så imorgon börjar jag med att gå hem eftersom att jag ska till min mormor sjukt tidigt och städa (det bränner man också kalorier av).
Men innan det måste jag äta en stabil frukost, så jag ska försöka gå och lägga mig nu så att jag orkar upp runt 5 - 5.30. Sen är det skola efter att ha varit hos mormor och träning på kvällen, måste verkligen orka ta mig ut till Skarpnäck. Varför valde jag en klubb som ligger så långt bort? Aja, får skylla mig själv nu, för nu tänker jag inte byta. Får se hur det ser ut om ett år när jag jobbar om jag orkar åka så långt, men då kan det ju tänkas att jag jobbar i stan eller så. SKÖNT!

Får inte glömma att laga mat innan jag ska till träningen, det blir Schnitzel och potatismos. Kanske steker lite paprika, lök och champinjoner till. Något annat tips om vad man kan ha till?